Styrkor närmare gränsen

November 29, 2008

 

- De flyttar sina styrkor närmare gränsen, säger min vän. Jag sitter och renskriver anteckningar från intervjuer i hans kök. Intervjuer med människor som flytt från Nordkorea. 

Från Seoul tar inte längre en en timme till den nordkoreanska gränsen. Sedan i september har tidningarna varit fyllda med spekulation om Kim Jung-ils tillstånd. Det började i Japan, sedan var drevet igång. Från och till har han varit död i tidningarnas ögon. Sedan har han liksom återuppstått och visat sej på någon offentligtillställning eller, som senast den här veckan, på en fabrik. 

Min vän, som jobbar för den amerikanska militären i Sydkorea, förklarar att de Nordkoreanska styrkorna flyttar närmare DMZ, den demilitariserade zonen som delar Nord- och Sydkorea och är världens mest bevakade område. Bara några få människor har klarat sej över den gränsen levande. Samtidigt ställer Kina upp styrkor längst Tuman floden. Det är över den floden i princip alla som flyr från Nordkorea måste ta sej. 

- De tror att Kim Jung-il är riktigt sjuk nu, och att de flyttar trupperna för att förhindra människor från att fly, säger min vän. 

Hur stora styrkorna är vet han inte än, det berättar inte hans överordnade förrän det är dags för en insatts. Jag vill prata mera, men min vän måste iväg till militärbasen. 

Jag fortsätter att skriva rent. 

- När jag bodde i Nordkorea kunde jag inte ens prata med min familj om att jag inte trodde på Kim Jung-il men nu är det annorlunda. Nu, när någon säger att Kim Jung-il är fantastisk är den personen sedd som galen. Människor kritiserar nu, skriver jag. 

I mina anteckningar finns flera liknande kommentarer. 

De beskriver hur det finns många människor som vill ändra styret. Människor lyssnar på radio och organiserar sej i underjordiska kyrkor. Människor är fortfarande rädda och hungriga, men ändå redo för en förändring. 

- Om det skulle bli något som liknar regimskifte snart, då skulle människorna stå upp för förändring. Till och med de som nu har höga positioner inom partiet, skriver jag. 

 

Seoul. November 2008. 

Leave a Reply